Sida:Leopold Samlade 5 1833.djvu/412

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 406 —

befaller lydnad och kufvar motsägelsen. Men man har aldrig sett en liten, småväxt och mager person tillrycka sig väldet ibland ett folk eller en menighet, utan att äga verkligt stora egenskaper.

När en till växten stor man står bredvid en rätt liten, kan man hålla hundrade mot en, att han i det ögonblicket njuter sitt företräde. Sådan är menniskan. Hon ser aldrig ner på andra, vore det också blott från höjden af en litet resligare knotbyggnad, utan att, med en sjelfprisande känsla, strax lyfta sin tanka tillbaka opp till sin egen förträfflighet.