henne sådan hon närmare oss uppenbarat sig i det vanliga förnuftet, sinneskänslan och erfarenheten?
Jag vet att detta tänkesätt icke gillas af alla, och minst af dem, som förmena att den spekulativa filosofien just nu i våra dagar uppnått all den visshet och redbarhet, som hon under seklers tid fåfängt eftersträfvat. Men då skiljaktiga meningar härom med någon anledning af skäl ännu gifvas, har jag trott, mine Herrar, att några betraktelser öfver detta ämne skulle icke blifva Eder pröfning alldeles ovärdiga.
Tillåten mig, att efter en kort teckning af filosofiens fordna och närvarande beskaffenhet, så långt den kunnat af mig utrönas, hänskjuta till Edert afdömmande, huruvida hon antingen redan verkligt uppnått sin möjliga fullkomlighet eller, — i fall ej detta — åtminstone utfunnit den väg, på hvilken hon skall omsider framgå dertill, med samma trygghet som de öfriga vettenskaperna.
Hvad är filosofi? Och hvilket begrepp fäster man dervid? Det är märkvärdigt och eftertänkligt, att ännu i våra dagar, då man hoppas att hafva fört denna lära ända till höjdan af fullkomlighet, eller åtminstone nära derintill, sjelfva begreppet om dess natur och väsendtlighet, om hvad hon är eller bör vara, näppeligen torde kunna sägas vara nöjaktigt bestämdt.
