att uppträda invid sjelfva konungabåren, skall hon ens vänta hädanefter, till dess dödstidningen ändteligen frikallar henne ifrån sin otåliga tystnad?
Jag har, i afseende på denna bok, härigenom uppfyllt mitt egentliga ändamål. Dess öfriga fel äro blott okunnighetens, halfkunnighetens eller det falska omdömets. Hr B. har i synnerhet ett särdeles missöde i historiska uppgifter. Af trettio sådana skall man knappt finna tvenne, som ej äro falska eller vanställda. Men då förteckningen på dessa beständiga misstag redan blifvit af annan hand meddelad, får jag ej för min del den äran att dermed roa läsarn. Jag hoppas att i Hr B:s sista lärdomsprof finna tillfällen dertill, som kunna ersätta uppoffringen.
Likasom författaren tyckes hafva till större
delen grundat sin bok om Statshvälfningar på
hågkomsterne af de öfverläggningsämnen, som
kunnat vid våra sednaste riksmöten förekomma, och
hvarom hans minne icke alltid förvarar de
pålitligaste uppgifter: på samma sätt, och till
fullkomlig likhet dermed, synes han också hafva
sammansatt sin sednare bok om menniskans och djurens
ändamål af vissa hågkomster från skoleåren, svagt
behållne, men ännu sämre ihopkokade med hvad
en sednare tillfällig läsning kunnat deri tillägga.
