Svar
på
Herr Zibets Inträdes-Tal.
Då Akademien, efter återstäldt lugn, med förnyad ifver öfverlemnat sig åt sina vanliga yrken, har Er förtjenst varit, bland enskilta ämnen, det första som kallat hennes uppmärksamhet, och Er förening med henne den första skänk hon emottagit af sin Skyddares hand. Om Ni vid hennes stiftning, genom jemlika förtjensters lycka, eller sedan genom ett enda vals orättvisa, saknat den äran att vara af hennes tidigare Ledamöter, äger Ni åtminstone den, att hon, ännu så nära sin upprinnelse, icke bort längre sakna Ert biträde. Den enhällighet, hvarmed hon, att jag så må tala, eröfrat Er, tillåter mig att stanna vid detta enda bevis. Fostrad af Sånggudinnorna, och under deras skydd emottagen af Lyckan, återfordra de i dag af henne deras verk; och Ni tillhör dem för alltid ifrån detta ögonblick. Vid åsynen af vår vinst glömma vi likväl icke vår förlust, och Ni har gjort att den icke kan glömmas. En man af stort värde inom detta Samfund har beklädt det rum Ni ibland oss intagit. Ni har tecknat honom, sådan som han varit: svår att ersätta; och Akademien har kallat Er att efterträda honom.
