Holländska eller Svenska språket, som hvardera i sin ordning gällt för att vara det?
Någre lärda hafva i sanning sökt djupare. En Leibnitz, Witsen, Bayer, Ihre hafva gjort deras namn odödligt hedrade bland de språklärda. Man har upptäckt likheter emellan Samojediskan och Finskan, Finskan och Ungerskan, Ungerskan och Hebräiskan: språkledningar hafva blifvit gjorda ifrån Tyskan tillbaka till den gamla Thraciskan, ifrån Thraciskan till Frygiskan, ifrån Frygiskan till Armeniskan och Persiskan. Busbecks bekanta ordlista säges visa likheten emellan Svenskan och Tartariskan. Men hvilka upplysande resultat har man från allt detta kunnat härleda? Några på en gång säkra och vigtiga torde blifva svårt att uppgifva.
Talom ej om tiden af de äldsta väldens bestånd och deras omvexlingar. Herodot ger 500 år åt det assyriska riket; Diodorus Siculus 1400. Ej om dynastier och konungalängder: man strider om de 30 egyptiska dynastierna, om de 38 Konungarna i Thebe: nästan om allt. Våra egna äldsta konungalängder hafva de mycket större visshet eller öfverensstämmelse? Talom ej heller om de äldsta folkslagens berömda vise och hjeltar. Sesostris, Zoroaster, sjelfva vår Oden — känner
