på samma tid, då den fiendtliga Amiralen Vernon upphäfde belägringen för denna stad.
Ännu återstå flera slag af åldriga minnesmärken, hvari man dels sökt styrka för de äldre häfderna, dels grund för nya historiska satser eller gissningar. Sådana äro stoder, fester och lemningar från gamla tider, fundna i jorden eller annorlunda. En minnesstod, upprest för efterverlden, en fest, inrättad att bevara åtankan af någon för ett helt folkslag märklig händelse, synas väl utgöra ganska goda historiska vittnesbörd. Emellertid blanda sig här, som i allt annat, falskhet och sanning. Man har emot en enda historisk minnesstod, sådan som Duilii Columna rostralis, tjugu som tillhöra dikten. Auguren Nævii, Laocoons m. fl. vittna ej om sanningen af dessa äfventyr. Utan tvifvel kunna några deribland anses såsom historiska minnen. Sådan var, säger man, den stora Eleutheriska festen hos Grekerna till hågkomst af Mardonii nederlag. Men huru många kunna ej deremot nämnas, med hvilka förhållandet synes vara helt olika, och som väl svårligen lära böra gälla som vittnesbörd om någon verklig händelse? De Eleusinska högtidligheterna t. ex., som firades i Attika, Hyacinthfesten hos Spartanerna, den Osiriska festen hos Egyptierna, Cybeles fest hos Romarne, månne de bevisa, hvarken Proserpinas
