18
metallurgi, magnetism och kemi. 1721 publicerar han flera vetenskapliga skrifter under sin vistelse i Amsterdam och utger 1722 i Leipzig och Schiffbech nära Hamburg “Blandade iakttagelser“ i naturvetenskapliga ämnen. Sommaren 1722 befinner han sig åter i Stockholm, erbjudes 1724 en professur i matematik vid Uppsala universitet, men afböjer anbudet med den motiveringen, att han ej anser sig ha rätt lämna det arbete, som han håller på med. Han är bland mycket annat fördjupad i geologiska studier, som han ej vill utbyta mot matematiken. Swedenborg hade med sin oerhörda verksamhetsdrift, som fordrade en ständig samverkan mellan teori och praktik, inger lust att öfvergå till den rent teoretiska uppgift, som han ansåg tillkomma en professur i matematik.
Under åren 1722—1734 trycker Swedenborg inga skrifter, troligen på grund af de därmed förenade kostnaderna, men han är lika verksam som förut och samlar sina litterära alster på hög för att efter tolf år publicera dem utomlands. Sverige var efter Karl XII:s långvariga krig alltför utblottadt för att kunna gifva vetenskapen det ekonomiska stöd, som den alltid behöfver, och i detta förhållande bör man söka anledningen till att Swedenborg ofta måste vända sig till utlandet för att få sina skrifter publicerade. Det berodde icke på någon bristande uppskattning af den snillrike mannens förtjänst, ty såväl hans kallelse till en professur i Uppsala och till ledamotskap af Vetenskapssocieteten därstädes som hans inval i Vetenskapsakademien 1739 — på Linnés förslag — visar, att samtiden var fullt medveten om hans vetenskapliga förtjänster. Äfven utanför