20
karie. Han kände vid denna tid, att något nytt började röra sig inom honom, hvilket fordrade frihet från ämbetsgöromålen, och det nya symboliserade sig i några egendomliga drömmar, som han ansåg sig böra nerskrifva. Dessa första anteckningar ha tyvärr gått förlorade, och ingen vet hvad siaren såg i dessa drömmar. Han fortsatte emellertid sina studier och sysslade nu hufvudsakligen med anatomi samt filosofiska ämnen.
Under den långa resan 1736—41 besöker Swedenborg flera länder — Danmark, Holland, Tyskland, Frankrike, Italien m. fl. — och allt mänskligt tycks intressera honom. I Rotterdam nerskrifver han betraktelser öfver holländarnas styrelsesätt och prisar det republikanska statsskicket, som han anser motarbeta den människodyrkan och dåliga moral, hvilka han funnit åtfölja monarkien. I Paris besöker han operan och ser af lifvet i den stora staden, att “sinnligheten tyckes här vara bragt till sin spets“.
Efter en tur genom Italien återvände Swedenborg 1740—41 till Amsterdam, där han utgaf ett nytt verk “Djurrikets ekonomi“, som trots titeln mest behandlar människans kroppslif och utgör frukten af trägna fysiologiska studier. Han vill i detta arbete dels visa, att människan är en sammanfattning af hela universum, en mikrokosmos, dels att de fysiologiska studierna leda till upptäckten af själen innanför kroppen. Aldrig hvilar den rastlöse mannen, och knappt har han slutat “Djurrikets ekonomi“ förr än han är i full gång med ett nytt verk, “Djurriket“, som hänger samman med det föregående. “Jag har beslutat“ — säger han i företalet till nämnda arbete — “att ej tillåta mig någon rast eller
