som svarat mot det inre tillståndet. Paulus såg Jesus med genomborrade händer, emedan hans tanke ständigt rörde sig om den korsfäste. På samma sätt låter Swedenborgs syn förklara sig. Han längtade efter att finna ett skydd mot syndens frestelser, och ju innerligare han under bedjandet därom fördjupade sig i tanken på Jesus, desto starkare har han känt sig dragen till honom, känt sig slutligen hvila värnad i hans sköte. Då har hjärnan alstrat hallucinationen och tagit såväl syn- som känselsinnet i anspråk (ansiktets skönhet hos Jesus och beröringen af hans hand). En ytlig psykologi stannar vid hallucinationen, men en djupare söker efter dess väsen och finner därigenom den verklighet, som ligger bakom bilden.
Efter att ha upplefvat den egendomliga visionen under sitt besök i Haag reste Swedenborg till London i maj 1744 och var nu mycket religiöst gripen. Han besöker ofta herrnhutarnas samlingslokal och deltager om söndagarna i deras gudstjänst. I öfrigt känner man föga om hans vistelse i London, och snart reser han hem till Stockholm, där han inköpt gården n:r 43 vid Hornsgatan å Söder. Här uppehåller han sig 1745—1747 och begagnar under sommartiden det bekanta lusthuset, som numera uppställts å Skansen i Stockholm. Noggrant antecknar han i sin andliga dagbok (Diarium Spirituale), som utgör en fortsättning af “drömboken“, de händelser och personer, som han möter i sina drömmar och syner. Tydligen har han i denna dagbok, som han fortsatte till 1764, samlat material att sedan användas vid de religiösa skrifternas författande. Det är en oordnad minnesbok, icke ämnad att utgifvas, ehuru så
