Sida:Liljedahl Swedenborg 1908.djvu/38

Den här sidan har korrekturlästs

36

utbrutit i Stockholm nära Swedenborgs hus å Söder, och denne beskref omständligt eldens gång. När några dagar därefter en kurir anlände från hufvudstaden till Göteborg, visade det sig, att den beskrifning, som lämnats af Swedenborg, var fullständigt riktig. Vår mera upplysta tid betviflar icke sådana berättelser som denna, hvilket däremot var regeln förr inom vetenskapliga kretsar. De många sällskapen för psykisk forskning sitta inne med ett ofantligt rikt material i denna sak.[1] Äfven på denna punkt äro vi sålunda i stånd att göra Swedenborg mera rättvisa än en föregående tid förmådde.

År 1758 utgaf Swedenborg under sin vistelse i London flera arbeten, och det är omöjligt att förklara hur den 70-årige mannen strax efter afslutandet af Arcana Cælesta kunnat till 1758 medhinna “Himmelen och helvetet“ — ett verk på 450 sidor — “Jordarna i vårt solsystem“, “Den yttersta domen“, “Det nya Jerusalem“ och “Den hvite hästen i Uppenbarelseboken“. Alla dessa verk lät han trycka på egen bekostnad, hvarefter han skänkte en stor mängd exemplar till Englands biskopar och flera andra personer, företrädesvis bland prästerskapet. Ännu många arbeten, såsom “Gudomliga kärleken och visheten“, “Den äktenskapliga kärleken“ m. fl. utgaf Swedenborg under de närmast följande åren, och ända till året före sin död behöll han sin oerhörda produktionskraft oförminskad. Han var icke

  1. I den svenska facktidskriften Psyke, årgång 1907, har docent S. Alrutz lämnat en lång redogörelse, fullt vetenskapligt bestyrkt, för den bekanta sanndrömmen i Jerfsö om Åkerbergska mordet.