42
andens. Men därvid går den svenske tänkaren förbi Locke, och när Swedenborg genombryter gränsen mellan naturen och andevärlden, så visar det sig, att hans lifsåskådning innerst drifvits af en princip alldeles motsatt Lockes. Swedenborg sitter sinnevärldens betydelse långt efter andevärldens eller, hvilket för honom är detsamma, den moraliska viljans värld. Han häfdar eftertryckligt viljans frihet. Emellertid löd samtiden snart de nya signalerna från England och Frankrike och förde erfarenhetsläran till anlopp mot tron på Guds tillvaro och själens odödlighet, en konsekvens, som Locke icke önskat.
Mot bakgrunden af denna “kristendomens afblomstring“ i det 18:de århundradet får Swedenborgs gestalt en skarpt tecknad profil. Man ser hans historiska mission att i en tid, då de osynliga tingen beskötos med skrattsalfvor, ställa sig som skottafla framför porten till detta anderike, som han visste fanns innanför den synliga världen. Den filosofiska reaktionen mot Lockes och upplysningsfilosofernas skumögdhet för människans inre värld och hennes moraliska ansvar kom genom Kants pliktfilosofi. Den profetiska reaktionen kom genom Swedenborgs öppnande af en lefvande andevärld, där Gud styrde genom förnuftet i menniskan och där ingen död fanns.
Ett närmare inträngande i Swedenborgs tankevärld visar, att han som tänkare och skriftställare är en af de svåraste gåtor, som forskningen kan taga itu med. Han har ett alldeles särskildt sätt att uttrycka sig och hämtar sina bevis ur den mest säregna erfarenhet, som vi i det stora hela icke kunna bekräfta med vår egen,
