4
Detta har hållit den väg öppen, på hvilken Nya kyrkan lyckats föra ut Swedenborgs namn världen rundt, bildat församlingar i England, Skandinavien, Amerika och Australien, spridt hans böcker på många tungomål och framkallat om honom en rikare litteratur än om någon annan svensk. Han må väcka trosvarm hänförelse eller hånfullt motstånd, så är han dock en af de få, som de två århundraden, hvilka förflutit sedan han lefde, icke kunnat slutbehandla som ett löst problem. Swedenborg har en sällsynt förmåga att väcka alla tiders och alla partiers intresse. Ty det göms i hans verk bredvid många föråldrade läror mycket af det evigt friska, som står öfver tid och partiväsen.
Vår naturvetenskapliga tid har börjat att återinsätta Swedenborg på den vetenskapens rangplats, där samtiden ett ögonblick satte honom, men hvarifrån den lärde mannens umgänge med andar och änglar snart fördref honom. En lärd, som trodde på dylika tokigheter ända därhän, att han menade sig resa icke blott till skilda planeter och solar utan också for omkring i himlar och helveten, kunde naturligtvis i grunden ej vara någon annan än den “fåne“, om hvilken skalden Kellgren sjöng, att han ägde icke snille därför att han var galen. Så glömde man ett af de mest lysande snillen, som naturforskningen frambragt. Nu synes dock tiden vara mogen att gifva honom en hedrande rangplats som naturforskare. Men äfven här har det religiösa intresset tagit initiativet. De framstående kännarna af Swedenborgs litterära alstring, tysken Immanuel Tafel, engelsmannen James Wilkinson, tysk-amerikanaren Rudolf Tafel och amerikanaren Alfred Stroh ha af religiöst
