Sida:Liljedahl Swedenborg 1908.djvu/72

Den här sidan har korrekturlästs

70

band världen på ett nytt sätt vid det, som icke är af denna världen, men sträfvar att sänka sig dit. Hans fasta tro på Guds kärlek och försyn kan ännu i dag bära dem, som trots alla motsägelser erfara sanningen af hans lära. Så ock med Swedenborg. Hans orubbliga visshet om Guds kärlek och närvaron af ett odödlighetens rike, dit de döda vandra, var den stora ingifvelse, som helt fyllde honom, och med hans hjärna som ett färggifvande prisma bröt sig denna inspiration i en mängd strålande syner. Men bland de sublima synerna finnas också banala. Så är det ju med alla drömmar. Dels äro de en följd af en annan människas tankeöfverföring, hvilket ofta inträffat vid dödsfall, då den döende uppenbarat sig för en nära vän, som kanske vistats på många mils afstånd, dels äro drömmarna endast alster af hjärnan, ett gyckelspel af dess hopade minnesbilder. Äfven uppenbarelser af döda kunna vi icke längre bestrida, hur mycken vidskepelse här alltid kommer att insmyga sig. Bevismaterialet är numera tillräckligt stort för den, som icke på förhand säger nej åt allt, som han ej förstår.

De många fall af telepati (tankeöfverföring), som vår tid känner och hvilka årligen ökas genom forskningens sysslande med dessa frågor, äro antingen omedelbara eller medelbara. En person sitter i ro och läser; plötsligt hör han sitt namn ropas af sin hustru och gripes af en häftig ångest, men då hon befinner sig miltals från honom, kan han ej förstå orsaken. Med första post får han veta, att hon samma dag ooh klockslag, som han hörde sitt namn ropas, befann sig i en lifsfara genom att ett par hästar skenat med en