Sida:Lindgren Henrik Ibsen 1903.djvu/96

Den här sidan har korrekturlästs

92

KEJSER OG GALILÆER — ETT
VÄRLDSHISTORISKT SKÅDESPEL.

Kejser og Galilæer, et verdenshistoriskt skuespil, är afdeladt i tvänne hälfter: I, Cæsars frafald, II, Kejser Julian.

Det hade gått lång tid, innan Ibsen låtit höra af sig som författare. Förväntningarna voro högt spända. Och då detta »världshistoriska skådespel» kom ut 1873 och visade sig vara en volym på 600 sidor eller mera och då det visade sig behandla denne Julian affällingen, som alltid hade lockat nyfikenheten med kätteriets intresse: han, som sökte återinföra hedendomen och som misslyckades — hvad hade Ibsen skapat af detta?

Det är otvifvelaktigt något af det allra snillrikaste och intressantaste, som Ibsen någonsin alstrat, han gifvit oss i detta stycke, men dramatiskt som helhet är det näppeligen. Scener af större dramatisk effektfullhet har Ibsen måhända aldrig åstadkommit, men stycket är dock ett läsdrama, knappast spelbart. Det är en berättelse om en världshistorisk epok. Och karaktären Julian — han är mera gåtfull än människorna tåla vid. Talande från scenen blir han obegriplig. Men om allmänheten knotade att ej ha fått, hvad den önskat, så förklarade sig diktaren nöjd med sig själf, Ibsen har satt detta drama högst. Han älskar det.