Sida:Linköping Weckotidning 1793.djvu/100

Den här sidan har korrekturlästs

Bolmört är et ganska starkt gift; den upwäcker ryckningar, wanmakt, blindhet, känslolöshet och stor benägenhet til sömn; och har lukten af denne örtens frö förordsakat en beständig swindel.

Emot alla desse gifter, hwilka wärka såsom opium och genom lukten ordsaka sjukdom, tros ännu icke säkrare medel wara bekant: än lukten af Ätika. Denna gör en så hastig och önsklig wärkan at man deraf får liksom nytt Lif.

En dehl Fruntimmer som hafwa Modersjukan falla i dåning utaf lukten af Bisam, Mouschus och Ambra – men tilfriskna då de få lukten af illa stinkande saker, såsom dyfwellsträck, bäfwergäll, wittlök och bränt hår; af hwilket en man kan trösta sig, som har hustru hwilken ofta faller i dåning.

At dunsterna af Ätika har en Medicinsk kraft, ärfares af dem som ligga i dåning. Man kan icke uppwäcka sådane, ehuru då få saker på tungan af den starkaste smak, eller strålarne af det starkaste sken stöter på deras ögon, eller det häftigaste dån skallar i deras öron; men få de ätika upwakna de straxt och blifwa upfriskade i hela kroppen.

(Fortsättning en annan gång om icke ledsnad af Läsarne förmärkes.)



Bot för Bränn-Sår.

Då någon fallit uti elden och blifwit bränd, har man ofta nyttjat sådane medel som mera skadat än hulpit. – Dock skal wara försökt at man med stor fördel och ringa kostnad kan läka et sådant sår; då så fort som möjligen ske kan, man skaffar sig okokad Potates och sönderrifwer på et Refjärn, och sedan pålägger och ombinder den sårade lemmen. Flere skola häraf lyckligen blifwit hulpne och innom någre dagar botade, då icke senorne warit förbrände.