Inspectorn och Fru Inspectorskan cumulera Wälgärning på wälgerning, och intercedera för mig och obtinera så myckit för min pärson, och så myckit förmå, at jag warder vocerad och framför någon annan kallader til det nyligen vacante och lediga Pastoratet och Praepositurn i Eder bygd, (de säga mig at praepositus ligger redan för döden), om Herr Inspectorn (som wäl wet wägarna) lofwade Herr Biskopen en ansenlig Discretion, det argumentet skulle fuller mycket gälla och pondera [som det alla tider mycket pondererat och för alt annat validerat hafwer], det frågas och ses efter hwad för Dona en hafwer såsom wil bli präst; Nu såsom all min fortun och lycka endast dependerar af Herr Inspectorns nåd och gunst, så lefwer jag i det otwifwelacktiga och infalliale hopp, at Herr Inspectorn sin ödmjuka Client intet destituerer, jag skal deremot [näst en tjänstödmjuk saluta ion til ädla och Högärborna Fru, Fru Inspektorskan och den Ädla Dygdälskande utwalda Själen såsom inga många sina likar hafwer) Jungfru Hedewig Ulrika, såsom är mitt halfwa lif, och Systrarna, Syster Charlotta Regina, och Syster Sophia Christina, och Bröderna, Gustaf Adolph, Carl Gustaf och Carl Magnus,] efter Min stora Obligation, altid med djupesta Submission och Weneration samt Dewotion, söka sådant icke allenast demerera, utan och i grafwen, dum Spiritus hos regit Artus, constanter förblifwa och persistera
Ädle och Högtbetrodde Herr Inspectorns
Min Höggunstige Patrons,
Serviteur tres humble,
Charles Amorinus Mundanus.
(Forts. e. a. g.)
Til Comministern och v. Pastorn Herr Joh. Arelius wid underrättelsen om Dess enda Barns död d. 27 Dec. 1792. — Af en I sorgen Deltagande Wän.
Ditt bref min wärde wän, den tidning til mig bringar,
som rycktet redan fört på sina snälla wingar,
