erfor någon höflighet och gaf Solon denna påminnelse: Solon, sade han, med Konungarna skal man antingen aldeles icke, eller ock ganska behagligt tala. Solon swarade: Icke så, utan antingen aldrig eller ock ganska wäl. (Slutet e. a. g.)
Kungörelser:
En turkisk Sjö-Capitaine, som några dagar sig härstädes uppehållit, har i början af denna wecka, på wägen imellan Staden och Wreta Klåster, förlorat en Bok, på hwilken han, efter sin Lära, satt det högsta wärde och derföre sig på det ömaste sätt beklagat. Den, som om den samma någon kunskap äger eller får, göre för rättwisa och billighet emot en olycklig främling så wäl, at gifwa sådant hos Stadsklåckaren med första tilkänna emot skälig wedergällning.
Uti en kammare, är för någon tid sedan bortstulne 2:ne stycken knifwar, en tälgknif med hwitt träskaft och brun slida, men den andra utan slida och helt liten med hwitt träskaft: Et Lodbetsman af ben, endast stigande til 1 skålp. och klumpen at skrufwa af och på. De eller den, som äga härom kunskap och uptäcka tjufwen, få hederlig wedergällning, då det gifwes tilkänna wid Boktryckeriet. Skulle det wara sålt eller pantsatt wil ägaren det igenlösa.
N:o 33 utgifwes Lördagen d. 17 Augusti kl. 4. e. m.
Linköping, tryckte hos G. W. Londicer och Björckegr. Enka.
