Och - - - men hör Ödets hårda hot: -
”Res bårt! -- och lyd nu straxt min wilja,
”Nu skal du dig från Zephis skilja –
”Förmätne! stå mig ej emot.
”Ty då skal jag mig på dig hämna:
”Dig i förwiflans afgrund lämna -
”Det blir belöning för dit knot.”
Ach Zephis! - nu skal jag dig mista - - -
Ännu en kyss! - gif mif den sista - -
Och se’n jag underkastar mig
Alt hwad som Ödet täcks befalla;
Men wet: - hwart hälst det lär mig kalla,
Jag dock beständigt älskar dig -
Ehuru långt ifrån dig skild
Skal du dock altid för mig swäfwa
Och tidens wälde aldrig qwäfwa
Det minsta drag utaf din bild.
Nej, - Zephis älskas innerlig
Och trieet i mit hjerta gömmes;
Men aldrig utaf mig förglömmes, -
Nej, - jag i döden älskar dig. - n. - - n.
Ordet til Charaden uti Tidn. N:o 37, är:
- Bröd-korg.
Kungörelser:
Till förekommande af alt gräl och oredor, anmodas, en och hwar, så Handlande som Handtwärkare, at ej utlämna något ehwad som hälst, uppå Credit, under mitt Namn, så framt ej egenhändig begäran därom, af mig göres. Linköping d. 21 Sept. 1793. Kaulbars.
Om någon åstundar Rese-sällskap til Stockholm, sist nästa torsdag, får underrättelse wid Boktryckeriet.
N:o 39 utgifwes Lördagen d. 28 September kl. 4. e. m.
Linköping, tryckte hos G. W. Londicer och Björckegr. Enka.
