J ägta Ståndets slafweri
Mitt korss jag länge måste bära;
Men Consistorium ware ära!
At jag blef från min qwinna fri!
Wi nu ej mer hwarandra hata,
Twärtom det kommit just i rop,
Hur hjertans wäl wi trifwas hop,
Alt se’n wi bo hwar på sin gata.
Til en Målare som aftagit en Rådman.
Hwad Mästerwärk din pensel gör,
När du på duken Lisis målar!
Hans Snilles eldighet utur hans ögon strålar,
Man nästan honom tala hör.
Men — här — din konst än högre stiger,
En bild ej mera lik af mänskjohand är gjord;
Han sitter naturelt just som wid Rättens bord,
Man hör presist hur som han tiger.
Kungörelse:
En Anka är uptagen som återfås mot Jntimations-kostnaden hos Ringkarls-ålderman Olof på Ågatan.
N:o 50 utgifwes Lördagen d. 14 December kl. 4. e. m.
Linköping, tryckte hos G. W. Londicer och Björckegrens Enka.
