Mod. Behjertenhet.
Modet säges wara warmt, när det har sin uprinnelse ifrån den warmaste delen af människans kropp – hjertat. På läpparne swalnar det strax.
En enda menniskas mod, har kostat millioners lif. Hela Folkslag hafwa kunnat göra detta offer åt Tyranners omätteliga blodtorstighet – capricer eller fåfänga beröm.
Behjertenhet tilägnas alla Folkslag, som upfödas uti principier af dygd, heder och rättwisa – utan weklighet, omåttelighet, öfwerflöd. Desse fruckta mera för en obetydelig motgång än för de största faror.
Han gick til strids med et Lejons wildhet – men utgaf sina ordres med en Philosophs kallsinnighet.
Om han hade blifwit öfwerwunnen, hade han aldrig gifwit sig sjelf någon hwila. Hade han blifwit Segerwinnare, så hade han aldrig lemnat andra i fred.
Tyranner inbilla ofta sina blinda och lättrogne medborgare, ja om möjeligit wore, sjelfwa Gudarne, at hans nederlag warit en seger – Fäderneslandets lycka.
En sjukling som med tålamod uthärdar de faseligaste Chirurgiska operationer, har ett annat slags mod än det som fordras i krig. Hans mod är mera otwungit och han är mera at förlåta, om han det icke hafwer.
Många Philosopher påstå, at behjertenhet kan läras och at den är en Wetenskap såsom alla andra Wetenskaper.
Twå emot en – hwad gör det til saken? Swensken slåss och räknar icke.
En nation anser döden med oförwägenhet – En annan gifwer döden och emottager honom med kallsinnighet.
En Athenes frågade en fången Spartan om de öfwerwundna woro täcka Soldater? Spartanen warade: En pil wore en skön sak, om den kunde skilja de käcka ifrån de fega.
Hwad tilfredsställelse jämlik emot den, at tjäna under en Fahna, där en enda menniskas lif wärderas
