Sida:Linköpings Weckotidningar 1794.djvu/51

Den här sidan har korrekturlästs


Kungörelser:

Til Subscription för de Fattigas underhåll detta år, kallas wördsaml. Stadens Hög- och wäl Resp. Inwånare af alla Stånd, at å den 28 i denne månad, eller Lördag 8 dagar til, kl. 9 före middagen i Domkyrkan enhälligt sammanträda, då äfwen Arbetskarlar och deras wederlikar, som til samma Class höra, skyldige äro at sig bland öfrige wederbörande infinna och efter Mantalslängden anteckna låta. De, som uteblifwa och inga laga förfall anmäla, warda af Directionen ansedde såsom bifallande samma Afgift de förl. år utgjordt, och komer nästa Söndag detta ämne, til widare behörige efterlefnad, at å Stadens Predikstolar allmänneligen kungöras.

På Fattig-Directionens wägnar
Sam. ÄLF.

Hos Tidström finnas

tilräckeligt antal af Blixs Statshwälfningar 1 och 2 Delarne. Armfelts Brefwer. Bäckmans Grunder til Skrifkonsten. Rosenstens om uplysningen. Konung GUSTAF 3:djes Äreminne. Journalistens profstycke. Den Nya Franska Constitutionen både på Franska och Swenska Språken 12 sk. Alle af Herr Björns utgifne Theater-Piecer. 1795 års Almanacka. — De som behaga pränumerera på Protocollerne i warande Högmålsbrott, erlägga 1 R:dl. 44 sk. för hela Samlingen som kommer at utgöra 52 ark, och kunna genast erhållas 12 Numer.

Skulle någon åstunda at på et års tid arrendera hälften uti en Loge, i förswarligt stånd, belägen wid Nyqwarnswägen, kan widare adresse om ägaren fås wid Boktryckeriet.


N:o 26 utgifwes Lördagen d. 28 Junii kl. 4. e. m.


Linköping, tryckte hos G. W. Londicer och Björckegrens Enka.


N:o 26.

Linköpings
Wecko-Tidningar.

Lördagen d. 28 Junii 1794.



I morgon, 2 Sönd. efter Trinitatis, predika

i Domkyrkan: Kyrkoherden Nordwall Ottesången, Lector Nicolai Högmässan och Comminister Schelin Aftonsången.

I S:te Lars: Comminister Lindhagen.

I Hospitals-Kyrkan: Hospit. Predik. Apelberger.




Til känslofulla Caffe-Älskare.

Ändteligen nalkas den bedröfliga tidepunct, at Fruntimrens käraste Lifsbalsam måste förswinna — Caffeböner Landsförwisas och Caffedrickningen uphöra. Bedörfliga ögnablick! — Ej utan grämelse kan jag påminna mig de få återstående dagar, wi ännu äga at nyttja denna angenäma dryck utan böter och åtalan. Ej utan medömkan se flere tusend af de täcka nedslagne och bedröfwade. — Hwilken tärande sorg ibland Sällskaper? Man har ofta åsidosatt allt för at kunna åtkomma denna dryck, til och med, om brödkakan skulle hämtas från Bagaren och mjölet i Hökareboden, måste ändock Caffe äga förmonsrätten i den lägsta koja, i det minst förmögnaste hus. — Huru många glada stunder hafwa icke framflutit under