Sida:Linköpings Weckotidningar 1794.djvu/72

Den här sidan har korrekturlästs

den smärta som fattigdomen och en sönderbruten kropp, förena sig at utöfwa.



Det är för mig en grämelse, at inom denna Stads Staqwet skola finnas sådane människor, som äro färdige med Lögnaren åstadkomma ryckten, hwilka icke äga den minsta grund. Jag har sedan 1766 den 12 October haft min bergning ibland eder, utan at wara någon til last.

Eder allena tiltalas jag, hwilka sedan d. 1 sistledne Augusti uti Samqwäm eller på begrafningar warit färdige med sanningslösa tungor tadla mitt namn; men hwar finnes en lidande, eller genom mitt förwållande den brottslige? Icke känner mitt samwete sådan förbråelse, om än alle mine owänner med sine falska rådslaf utgjorde et.

Jag förundrar mig högeligen, at Du som känner Religions Sanningar inblandar Dig i dylike wilfarelser, och låter osanningar äga rum. Du wågar namnge någon som i et sådant ämne aldrig har warit dertil ordsak. — O Du! alt för lätt-tänkte.

Om den sanningslöse tilwitelse på mig ägde grund, så erindra, at hwad Konungen befaller, det är rätt; och du skulle blygas at utsprida aldeles ogrundade rykten. Skjöt det dig är anbefalt, så lärer den skyldige Swage icke få namn såsom den sig har förbrutit. Nej, en rentwagen behöfwes icke twättas, och Lasten blifwer synlig, då hon störtar sig mot religionens grundpelare, men förr icke.

Mutor äga för öfrigt hos mig aldrig den tilfridställelse som et lungt samwte hemställer. Icke afskräckes jag. Nej! men Gud har lagt en känsla i själen, som höjer sig segrande wid alla förebråelser. Gack Du och gör sammaledes.



Genswar emot Weckotidningen i Linköping, N. 30.

1:mo Förekommer en dröm-Relateur, en Sartyr, et Handtwärk som minst passar en Philosoph, aldraminst lämpeligt för dess werda stånd. Min Herre! eder Caracteer, Charge, och Conduit, är allmänt bekant; Ni tränger icke at göre eder mera utmärkt, agera intet oftare Arlekin, hämta icke edra concepter af Comedie-piecer, de duga icke för eder, tillåt mig gunstigast få underrätta eder den föra det med sig hafwer. Läs Jerem. 23: 28.—48: 10. 1 Cor. 15: 33, 34 och 36. Luc. 6: 41, 42. med flere, dem Ni borde känna. Wil Ni något skrifwa til Allmänheten, så lät det flyta från egen kunskap, schandalicera aldrig; pråla icke med lånta fjedrar. Adieu.

2:o. Instämmer en annan som icke eller tror sig hafwa kastadt sitt wett under skrifbordet, men publicerar dock alt för högt sin okunnighet. Huru kunde min Herre på en swag qwinnas inrådande, sig så högt Exponera.