Flodin framstälde och närmast afpassade til den Heliga Förrättning som förestod. Hans Maj:t aflade derefter Sin Trosbekännelse, hwaruppå Ärke-Biskopen i få ord förestälde Konungen wigten af de förbindelser Han med den Högste Guden ingått och widare ämnade ingå, samt läste öfwer Hans Maj:t Wälsignelsen.
Söndagen blef Gudstjenst hållen i Slotts-Capellet på Drottningholm den Hennes Maj:t Enkedrottningen äfwen bewistade. Efter hållen predikan af Öfwer-Hofpredikant Doctor Flodin, anammade Konungen den Heliga Nattwarden, som Honom af bemälte Öfwer-Hof-Predikant tildeltes. Allas hjertan följde hans Maj:t med brinnande Förböner til Gud, at bibehålla KOnungen i de Christeliga tankesätt, hwaraf Han nu wisat de mäst rörande prof.
Råd och Tröst til de missnöjde Männer.
(Se Tidn. N:o 37 och 38.)
Hwad uselhet, at luften fylla
Med weka gnyn och klagorop
Emot en swag och böjlig hop,
Den man bör leda, wårda, hylla.
O! hwar är nu det wett, det mod,
Hwaraf wårt Mankön plägar skryta?
Skall det så hastigt sig förbyta?
Skall redan drift och gäsning tryta
Uti de käcka Göthers blod.
I klagen öfwer Edra Makar —
Och gäcken deras dårskap nog.
Kan ske — I hafwen dertil fog.
Men Löjet dock på Eder wakar.
Hwem tog från Er er magt och rätt?
Hwar är Er konst, at Qwinnor röra?
Kanske, I lärt, at dem förföra
