till er, så sjung ut och ni skall få den. Om ni däremot vill säga —» Här blev han till sin stora häpnad avbruten av Joe, som hastigt gick runt omkring honom med alla tecken till att börja en vild boxningskamp.
»Och jag däremot vill säja», skrek Joe, »ja vill däremot säja, att om I plågar mej mera, så kom an! De vill säja så mycket som, att om I ä en karl, så kom an! Vilket vill säja så mycke som att de' ä va de' vill säja å därmed jämt!»
Jag höll tillbaka Joe, och han blev genast försonlig igen. Han endast förklarade för mig, på ett vänligt sätt och som en hövlig förebråelse till den det möjligen angick, att han tillät ingen att hetsa och plåga honom i hans eget hem. Mr Jaggers hade rest på sig, då Joe började demonstrera, och dragit sig tillbaka mot dörren. Utan att visa någon lust att komma in igen avlevererade han sina avskedsanmärkningar därifrån. Vilka lydde:
»Nåväl, mr Pip, jag tror, att ju förr ni kommer härifrån dess bättre — eftersom ni skall bli en gentleman. Låt oss säga i dag om åtta dar, och jag skall under tiden sända er min adress. Ni kan taga en droska vid omnibusstationen i London, och åka direkt till mig, ni förstår att jag föreskriver ingenting, varken det ena eller det andra under utförandet av det uppdrag jag åtagit mig. Jag har blivit betald för att utföra det, och jag gör det. Kom ihåg det en gång för alla.»
Han hytte med sitt finger åt oss båda två, och jag tror han skulle hava hållit på därmed än, om han inte ansett Joe vara en lifsfarlig individ och därför till slut funnit rådligast att ge sig i väg.
Jag kom att tänka på en sak och sprang efter ho-
