148
bord och underkasta mig alla de små handgrepp, hon uppfann till mitt förskönande.
Under sitt arbete hade hon mig emellanåt att vända ansiktet mot henne och betraktade mig med uppslukande iver, i det hon stödde båda händerna mot mina axlar, därefter uttryckte hon sin belåtenhet med en kyss eller två och lät mig återtaga min ställning för att fortsätta verket.
Detta raljeri upptog oss ända till middagstimmen. Det behag hon funnit däri, hade förefallit mig så naturligt, och hennes glättighet var så oförställd, då jag, ur stånd att förknippa dessa trohetsbevis med planen till ett svart förräderi, flera gånger kände mig frestad att öppna mitt hjärta för henne och avlasta den börda, som tryckte mig, men jag inbillade mig hela tiden, att hon själv skulle bringa saken på tal och lovade mig därav på förhand en ljuvlig triumf.
Vi återvände efter middagen till hennes toalettrum. Hon ordnade ånyo om mitt hår, och jag fogade mig villigt i alla hennes nycker. Då kom man och anmälde prins de V., som önskade träffa henne. Detta namn upphetsade mig ända till ursinne.
— Vad nu då, utbrast jag och stötte henne ifrån mig. — Vad är det för en prins? Vad vill han här?
Hon svarade icke på mina frågor.
— Bed honom stiga upp, sade hon lugnt till betjänten och vände sig därpå till mig.
— Min käraste vän, sade hon med förledande stämma, du som jag dyrkar. Jag ber dig blott om
