50
du är mer förtrollande än någonsin, men vid alla de kval jag lidit för din skull, sköna Manon, besvär jag dig att säga mig uppriktigt, om du nu skall bli mer trofast.
Hon svarade mig med så bevekande ord om sin ånger och hon förband sig till trohet med så många eder och bedyranden, att hon rörde mig obeskrivligt.
— Dyrkade Manon, sade jag med en vanvördig hopblandning av älskogsord och teologiska uttryck, du är alltför tillbedjansvärd för att vara en jordisk varelse. Jag känner mitt hjärta hänföras av en triumferande salighet. Allt vad de säga om friheten i Saint-Sulpice är en villa. Jag mister min förmögenhet och mitt anseende för din skull, det förutser jag tydligt, jag läser mitt öde i dina vackra ögon, men för vilka förluster kan inte din kärlek giva mig ersättning? Rikedomens förmåner fresta mig inte, äran synes mig som rök, alla mina planer på ett liv i kyrkans tjänst voro dåraktiga hugskott, ja, alla de fördelar, som skilja sig från de jag hoppas på tillsammans med dig, äro intet värda, ty de skulle i mitt hjärta inte ett ögonblick uppväga en enda av dina blickar.
Ehuru jag lovade att glömma hennes förseelser, begärde jag dock upplysning om på vad sätt hon låtit förleda sig av B. Hon berättade, att han sett henne vid fönstret och blivit förälskad i henne. Han hade gjort henne sin förklaring som en sannskyldig förpaktare, det vill säga i ett brev meddelat, att betalningen skulle komma att stå i förhållande till yn-
