Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
XLVII.
Själf sätter jag nu moralens glas för mina ögon och vänder det mot Marias friare.
Han var en hedersman, jag ser det. Och om jag än såge det motsatta, så skulle jag icke säga det. Ty jag har gjort mig det till en pligt att tala väl om honom.
Han var altså en hedersman, och jag prisar honom, därför att hans afsigter mot Maria voro hederliga.
Dock det fattades bara, att de inte det hade varit.
Jag ger honom alla företräden — utom ett: han var ingen man.
Och mitt bevis?
