Sida:Maria - en bok om kärlek.djvu/12

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

VI.

Äfven då rörde mig den lilla flickan i det blommiga lifvet, som bar på en dams öfverlägsna erfarenhet. Jag tror, det till största delen berodde på det blommiga lifvet, att jag tog Maria så varsamt.

Det blommiga lifvet, hvilket var hennes finaste drägt, och som skulle aktas för fläckar.

Män bära sig i almänhet oerhördt enfaldigt åt emot kvinnor. De äro altför försigtiga. Kvinnor vilja icke öfvertalas, de vilja eröfras. De äga — så att säga alla — den nedärfda instinkten att vilja känna sig som de svaga och våldförda. De vilja hafva mannens vilja stark och befallande öfver sig.