Sida:Maria - en bok om kärlek.djvu/26

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
28

den fina lilla fröken med den, och det uppenbarar sig en skälmsk subrett med bara armar, bar hals och en kort randig sidenkjol. Kinderna hafva fått färg och ögonen glöd. Du liknar ju en riktig bondflicka, Maria, en bondflicka från operetterna.

Då lösas band och hakar; korsett och kjolar glida ned. Det näpnaste lilla spektakel i byxor gömmer sig vid mitt bröst. Så liten hon har blifvit i sin karlkostym, den stora, vuxna flickan.

Och slutligen står hon i sin långa brusande nattdrägt med ett ljusblått sidenband genom halslinningens broderi. En liten, liten flicka, ett barn, som lätjefullt sträcker fram sina armar och ber att bli lagd till sängs.