Sida:Maria - en bok om kärlek.djvu/65

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

XXVII.

Jag talar inte om mina fester för att skryta, utan därför att de ej kunna umbäras i denna legend om Maria.

En mindre ärlig och samvetsgrann berättare skulle breda en skymmande slöja öfver händelserna under denna period. Jag känner yrkesbröder, hvilka icke dragit i betänkande att vid liknande tillfällen beljuga sin otrohet såsom förtviflade, upprifvande försök att söka glömska i ruset.

Jag ville icke glömma. Jag hade glömt.

Hvar var Maria? Jag visste det icke. Det hade gått veckor, och jag hade icke sett henne, icke hört något af henne. Jag

5*