Den här sidan har korrekturlästs
leende: Ingenjören kunde gärna ha velat ha något av mina barn! Jag har många nog. Men det äldsta är hon Barbro, och hon är flicka. — Ja, ja, hon Barbro måtte väl duga menade Inger för att vara hövlig. — Ja, det fallerar inte, sade Brede också, hon Barbro är duktig och för sig, hon skall nu till länsmans och tjäna. — Skall hon till länsmans? — Ja, tror du inte jag måste lova det! Länsmansfrun låg efter mig jämt om det.
Det led nu långt fram på morgonen, och Brede redde sig till att gå. — Jag har ett matskrin och en mössa kvar ute i logen eran, sade han. Om inte karlarna ha tagit med sig alltihop, sade han skämtsamt.
