velat ha mig till hjälp, om inte vägen varit så lång. Hur var det, Isak, fick du så stora pengar som de sa’ för fjället ditt? — Ja, det är ingen lögn, svarade Isak. — Men vad skulle han Geissler med det? Det ligger där. Det är ju besynnerligt. Och nu har det gått år efter år. — Isak hade ofta funderat på denna gåta själv, han hade talat med länsmannen om det, hade frågat efter Geisslers adress för att skriva till honom. Visst var det hela besynnerligt. — Jag vet ingenting, sade Isak.
Brede gjorde ingen hemlighet av att han intresserade sig för denna handel med fjäll: de påstå det finns fler fjäll än ditt uppe i allmänningen, sade han. Det kan finnas mycket i dem, vi bara gå här som oskäliga djur och se det inte. Jag har nu bestämt mig för att gå uppöver en dag och undersöka det. — Jaså, förstår du dig på berg och stenarter? frågade Isak. — Ja, det är inte alldeles fritt, och så har jag frågat mig för litet. Och vad heller som är, måste jag hitta på något, jag kan inte leva av gården här med alla de mina. Det är stört omöjligt. Det var skillnad med dig, som fick all skogen och all den goda jorden. Här är inte annat än myr. — Myr är god jord, sade Isak kort. Jag har själv myr. — Det är så omöjligt att få den torr, svarade Brede…
Men det var inte omöjligt att få myren torr. Efterhand som Isak kom nedåt vägen i dag, stötte han på nya röjningar, två av dem lågo nedanför, ned mot bygden, men en var högt uppe mellan Breidablik och Sellanrå — det började arbetas i vildmarken nu, under Isaks första tid låg den öde. Och dessa tre nybyggare voro utsocknes ifrån, det tycktes vara folk med förstånd, det första de företogo sig var inte att låna pengar och bygga stuga: de kommo ett år och dikade och försvunno igen, precis som om de varit döda. Det var det rätta sättet: dika, plöja, så. Axel Ström var nu Isaks närmaste granne, en duktig karl, ogift, helgelänning till börden. Han hade lånat Isaks nya harv att luckra upp sin myr med, och först det andra året hade han satt upp lada och torvkoja åt sig och ett par husdjur. Hans ställe hette Måneland, för
