Sida:Martina von Schwerin - Snillenas förtrogna.djvu/120

Den här sidan har korrekturlästs

förvåning och äfven löje, då ju han icke kunde ha många år kvar att njuta af en sådan titel och ingen efter honom kunde uppbära den. Stella hörde till dessa. Fastän friherrinna och hofstallmästarinna hade hon icke mycken respekt för dylika titlar, och hennes demokratiskt anlagda dotter än mindre. Nu skref hon (22 december 1835):

"Förlåt, bästa Brinkman, men Stella skrattar och kan ej afhålla sig från att i den ifrågavarande konungslika belöningsifvern se ett motstycke till koleramedaljen. Gudi lof: edert anseende är välgrundadt nog för att det skulle kunna falla någon förnuftig varelse in att tänka, det ni under eder lifstid gjort denna betydliga gåfva med afseende på en lumpen titel. Ett konungsligt konterfej, en gång åtföljande biblioteket till Uppsala-akademien med inskrift huru och hvarför det gafs — se där en slags belöning värdig edert upphöjda tänkesätt och edert rojalistiska sinnelag, som i likhet med allt skönt och ädelt i den synliga världen hyllar på högre grunder än de för mängden skenbara, ty eljest, medgif det, vore väl näppeligen möjligt att det kunde stå så fast. — — Nu bäste Brinkman vore väl mer än någonsin lämpligt att med allvar påtänka änkan, ty eljest kommer ju hela den konungsliga nåden att försvinna med eder, fastän eftervärlden visserligen aldrig glömmer att en Brinkman funnits, för hvilken det var af föga värde att kallas friherre eller ej. Emellertid lyckönskar jag till denna kometlika svans på eder lefnadsstjärna, ty för eder på jorden, som för den lysande kroppen i himlarymden, vet man ju ej rätt säkert hvad bihanget egentligen tjänar till."

När emellertid vännerna följande år fingo se och studera hans nya vapen, blefvo de rörda: där hade han, dels i ornamenten dels i de hjärtvapnet omgifvande småvapnen i skölden, insatt symboler eller heraldiska tecken, som tydde på flere hädangångna eller ännu lefvande vänner. Så t. ex. satt öfverst å ena hjälmen en lyra, som hänsyftade på Tegnér, och ett af småvapnen var det Schwerinska: en röd ruta å silfverbotten, men i den röda rutan var ett nytt tecken insatt: en gyllene stjärna — det var hans vackra svar till Stella!