inom alla vertebratklasser upptäckten af fossila lemningar har försiggått ytterst långsamt och berott på slump, fästa stor vigt vid denna omständighet. Ej heller bör man glömma, att de trakter, hvarest man har mesta utsigten att finna lemningar, hvilka förena menniskan med någon utdöd aplik varelse, ännu icke hafva blifvit utforskade af geologer.
Lägre afdelningar af menniskans genealogi. — Vi hafva
sett, att menniskan tyckes hafva afsöndrat sig från Catarhinæ eller
Gamla verldens afdelning bland Simiadæ, sedan dessa hafva skilt
sig från Nya verldens afdelning. Vi skola nu försöka att följa
de aflägsnare spåren af hennes genealogi, litande i främsta rummet
på de ömsesidiga affiniteterna mellan de olika klasserna och
ordningarna med någon ringa hjelp från perioderna, så vidt de äro
kända, för deras successiva uppträdande på jorden. Lemuridæ
stå under och nära intill Simiadæ samt bilda en mycket distinkt
familj af Primates eller, enligt Häckel, en särskild ordning. Denna
grupp vexlar om och är sönderbruten till en ytterlig grad samt
innefattar många afvikande former. Den har i följd deraf
sannolikt mångenstädes dött ut. De flesta återstående formerna
qvarlefva på öar, nämligen på Madagaskar och på öarne i den
malajiska archipelagen, hvarest de icke hafva varit utsatta för en så
stark täflan, som de skulle hafva varit på talrikt befolkade
kontinenter. Denna grupp uppvisar likaledes många gradationer, hvilka,
såsom Huxley anmärker,[1] leda “omärkligt från djurverldens krona
och spets ned till varelser, från hvilka det tyckes vara endast ett
steg till de lägsta, minsta och minst intelligenta bland de med
placenta försedda däggdjuren“. Af dessa olika grunder kan man
draga den sannolika slutsatsen, att Simiadæ ursprungligen
utvecklades från förfädren till de nu lefvande Lemuridæ och dessa i
sin ordning från former, hvilka stodo ganska lågt i
däggdjursserien.
Marsupialierna stå i många vigtiga karakterer under de med placenta försedda däggdjuren. De uppträdde under en tidigare geologisk period, och deras afdelning var förut långt större, än den nu är. I följd häraf anses Placentata allmänt hafva härledt sig från Implacentata eller Marsupialia, likväl icke från former, som nära likna de nu lefvande Marsupialia, utan från deras äldsta förfäder. Monotremata äro tydligen beslägtade med Marsupialia och bilda en tredje, ännu lägre afdelning i den stora däggdjursserien. De representeras i närvarande stund endast af
- ↑ Man’s Place in Nature, sid. 105.
