Oberoende af sammansmältning genom korsning är i en väl utforskad trakt den fullständiga bristen på varieteter, hvilka sammanbinda två och två nära beslägtade former, sannolikt det vigtigaste af alla kriterierna för deras specifika skilnad, och detta är en något olika omständighet med endast karakterens beständighet, ty två former kunna vara högeligen underkastade variation och likväl icke frambringa mellanliggande varieteter. Geografisk fördelning tages ofta omedvetet och någon gång med full vetskap i betraktande, så att former, som lefva på två vidt skilda trakter, hvilkas flesta invånare äro skilda till arten, vanligen sjelfva anses för skilda; men detta medför i sanning ingen hjelp vid särskiljandet af geografiska racer från så kallade goda eller verkliga arter.
Låtom oss nu tillämpa dessa allmänt antagna principer på menniskoracerna och betrakta menniskan på samma sätt, som en naturforskare skulle betrakta något annat djur. I afseende på vidden af olikhet mellan racerna måste vi göra något afdrag för vår skarpa urskiljningsförmåga, som har vunnits genom den långa vanan att gifva akt på oss sjelfva. Ehuru, såsom Elphinstone[1] anmärker, en till Indien nyligen anländ europé icke till en början kan skilja de der inhemska racerna, synas de honom dock snart ytterst olika; äfven hinduen kan till en början icke märka någon skilnad mellan de olika europeiska nationerna. Äfven de mest olika menniskoracer, med undantag af vissa negerstammar, likna hvarandra mycket mera, till gestalten, än man först skulle kunna tro. Detta ådagalägges fullkomligt genom de franska fotografierna i Collection Anthropologique du Muséum af menniskor, tillhörande olika racer, af hvilka större delen skulle kunna gälla för europeer, såsom många personer, för hvilka jag har visat dem, hafva anmärkt. Icke desto mindre skulle dessa menniskor, om man såge dem lefvande, otvifvelaktigt synas ganska distinkta, så att vi tydligen mycket påverkas i vårt omdöme af hudens och hårets blotta färg, af små olikheter i dragen och af ansigtsuttrycket.
Det råder dock icke något tvifvel om, att de olika racerna, då de noggrant jemföras och mätas, skilja sig mycket från hvarandra, t. ex. i hårets beskaffenhet, alla kroppsdelars relativa storlek[2],
- ↑ History of India, 1841, vol. I, sid. 323. Fader Ripa gör alldeles samma anmärkning om chineserna.
- ↑ En stor mängd mätningar af hvita, svarta och indianer äro anförda i Investigations in the Anthropolog. Statistics of American Soldiers af B. A. Gould, 1869, sid. 298—358, och angående lungornas rymlighet, sid. 471. Se äfven de talrika och värdefulla tabellerna af dr Weisbach efter dr Scherzer’s och dr Schwarz’ iakttagelser i Reise der Novara: Anthropolog. Theil, 1867.
