sammansättning och i konstitution mellan menniskan och de högre djuren, särskildt de anthropomorfa aporna.
a) Främre hjernan, stora hjernans hemisferer o. s. v. b) Mellanhjernan, fyrhögarne. c) Bakre, hjernan, lilla hjernan, förlängda märgen, d) Ögat. e) Örat. f) Första visceralbågen. g) Andra visceralbågen. H) Ryggrad och muskler. i) Främre extremiteter. K) Bakre extremiteter. L) Svans.
Embryonal utveckling. — Menniskan utbildas ur ett litet ägg, som håller ungefär 1125:tum i diameter, och hvilket i intet hänseende skiljer sig från de andra djurens ägg. Sjelfva embryot kan under en tidigare period knappast skiljas från de andra medlemmarnes af vertebratserien. Under denna period gå artererna i båglika grenar, liksom förde de blodet till gälbågar, hvilka icke träffas hos de högre vertebraterna, ehuru springorna på nackens sidor ännu finnas qvar (f. g. fig. 1) och utmärka deras förra läge. Under en något senare period, då extremiteterna utvecklas, uppkomma “ödlornas och däggdjurens fötter“, såsom den berömde von Baer anmärker, “foglarnes vingar och fötter, äfvensom menniskans händer och fötter allesammans från samma grundform“. Det är, säger professor Huxley[1] “just på utvecklingens senare stadier, som den unga menskliga varelsen visar bestämda olikheter med den unga apan, under det att den senare under sin utveckling aflägsnar sig lika mycket från hunden, som menniskan gör det. Huru öfverraskande det sista påståendet än må synas, kan dess sanning dock uppvisas.“
Som väl några af mina läsare aldrig torde hafva sett en teckning af ett embryo, har jag här bifogat en sådan af menniskan och
- ↑ Man’s Place in Nature, 1868, sid. 67.
