som underkastas färre förändringar i tryck, eller som på något sätt mindre användes. Rudimentära bildningar kunna dock hos det ena könet träffas i kroppsdelar, som äro normalt tillstädes hos det andra könet, och sådana rudimentära bildningar hafva, såsom vi hädanefter skola se, ofta uppkommit på olika sätt. I några fall hafva organer reducerats i följd af naturligt urval, emedan de under förändrade lefnadsvanor hafva blifvit skadliga för arten. Reduktionsprocessen understödes sannolikt ofta genom de båda principerna: ersättning och hushållning vid tillväxten; men reduktionens senare stadier äro svåra att förstå, äfven sedan bristande användning har gjort allt, som billigtvis kan tillskrifvas densamma, och alldenstund den besparing, som åstadkommes genom hushållning vid tillväxten, skulle blifva ganska ringa[1]. Det slutliga och fullständiga undertryckandet af en del, som redan är utan gagn och mycket reducerad till sin storlek, i hvilken händelse hvarken ersättning eller hushållning kunna komma på tal, är kanske begripligt med tillhjelp af pangenesishypothesen och tydligen icke på något annat sätt. Men som hela detta ämne om rudimentära organer har blifvit fullständigt afhandladt i mina föregående arbeten[2], behöfver jag icke yttra något mera derom.
Rudimenter af åtskilliga muskler hafva iakttagits på många ställen i menniskans kropp[3], och icke få muskler, hvilka regelbundet finnas hos några af de lägre djuren, kunna i ett synnerligen förkrympt tillstånd tillfälligtvis anträffas hos menniskan. Hvar och en bör hafva anmärkt, hvilken förmåga många djur, framför allt hästar, ega att röra och hopdraga sin hud, hvilket sker medelst tillhjelp af panniculus carnosus. Återstoder af denna muskel hafva i ett verksamt tillstånd anträffats på olika ställen af vår kropp, t. ex. på pannan, der de röra ögonbrynen. Platysma myoides, hvilken är väl utvecklad i nacken, hör till detta system, men kan icke efter behag sättas i verksamhet. Professor Turner i Edinburgh har, enligt hvad han meddelar mig, på fem olika
- ↑ Några goda anmärkningar angående detta ämne hafva blifvit framstälda af hrr Murie och Mivart i Transactions of the Zoological Society, 1869, vol. VII, sid. 92.
- ↑ Variation of Animals and Plants under Domestication, vol. II, sid. 317 och 397. Se äfven Origin of Species, femte upplagan, sid. 535[Öfvers. anm. 1].
- ↑ Hr Richard t, ex. beskrifver och afbildar (Annales des Sciences Naturelles, tredje serien, Zoologi, 1852, tomen XVIII, sid. 13) rudiment, af hvad han benämner “le muscle pédieux de la main“, hvilken han uppgifver någon gång vara “infiniment petit“. En annan muskel, benämnd “le tibial postérieur“, saknas vanligen hos handen, men uppträder stundom i ett mer eller mindre rudimentärt tillstånd.
- ↑ “Om arternas uppkomst genom naturligt urval“ o. s. v., sid. 376. Öfvers. anm.
