Den här sidan har korrekturlästs
42
sekundära könskarakterer hos foglarne.
mindre, naken hudfläck på halsen, men den kan icke uppblåsas“.[1] Hanen af en annan skogshönsart (Tetrao urophasianus) har, då han friar till honan, sin “nakna, gula kräfva uppblåst till en utomordentlig storlek, fullt hälften så stor som kroppen“, och han
utstöter då åtskilliga sträfva, djupa och ihåliga toner. Med uppresta halsfjädrar, sänkta och mot marken skrapande vingar samt
- ↑ The Sportsman and Naturalist in Canada af major W. Ross King, 1866, sid. 144—146. Hr T. W. Wood lemnar i Student (April 1870, sid. 116) en utmärkt redogörelse för denna fogels ställning och vanor under frieriet. Han uppgifver, att örontofsarne eller halsfjädrarne uppresas, så att de stöta tillhopa öfver fjäderbusken på hufvudet.
