Wikisource

Sida:Menniskans härledning och könsurvalet.djvu/389

Den här sidan har korrekturlästs
51
kärleksåtbörder och danser.

gånger efter hvarandra och utstöter samtidigt en egendomligt surrande ton. De honor, som händelsevis befinna sig i närheten, “åtlyda dessa dansuppmaningar, och då de nalkas, släpar hanen sina vingar och breder ut sin stjert, i likhet med en kalkon“.[1]

Fig. 46. Krag- eller löfsalsfogeln, Chlamydera maculata, med sin löfsal (efter Brehm).

Det märkvärdigaste exemplet förete dock tre befryndade arter af australiensiska foglar, de beryktade kragfoglarne,

  1. ↑ Om Tetrao phasianellus se Richardson, Fauna Borealis Americana, sid. 361, och för vidare enskildheter kapten Blakiston, Ibis, 1863, sid. 125. Om Cathartes och Ardea Audubon, Ornith. Biography, vol. II, sid. 51, och vol. III, sid. 89. Om grå sångaren Macgillivray, History of British Birds, vol. II, sid. 354. Om den indiska trappen Jerdon, Birds of India, vol. III, sid. 618.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Menniskans_härledning_och_könsurvalet.djvu/389&oldid=377383”