Sida:Menniskans härledning och könsurvalet.djvu/568

Den här sidan har korrekturlästs
230
sekundära könskarakterer hos menniskan.

utskjutande och hennes bäcken bredare än mannens;[1] men denna senare karakter bör kanske betraktas snarare som en primär än som en sekundär könskarakter. Hon uppnår könsmognad i en tidigare ålder än mannen.

Liksom hos djur af alla klasser, så utvecklas hos menniskan de för mannen utmärkande karaktererna icke fullständigt, innan han nästan har hunnit könsmognad, och visa sig aldrig, om han kastreras. Skägget t. ex. är en sekundär könskarakter, och gossar äro skägglösa, ehuru de i en tidig ålder hafva rikligt hår på hufvudet. Det är sannolikt en följd af det temligen sena uppträdandet af de successiva variationer, hvarigenom mannen har förvärfvat sina hanliga karakterer, att de öfverflyttas endast till hankönet. Gossar och flickor likna hvarandra ganska nära liksom ungarne af så många andra djur, hvilkas kön skilja sig i fullvuxet tillstånd; de likna äfvenledes mycket närmare den fortplantningsskickliga qvinnan än den fullt utbildade mannen. Qvinnan erhåller dock slutligen vissa utmärkande karakterer och säges i afseende på sin skalles bildning stå midt emellan barnet och mannen.[2] Liksom vidare vissa närbeslägtade, ehuru distinkta arters ungar icke skilja sig så mycket från hvarandra, som de fullvuxna göra, så är det äfven med de olika menniskoracernas barn. Några hafva till och med påstått, att raceskilnader icke kunna upptäckas på barnskallar.[3] Till färgen är det nyfödda negerbarnet rödaktigt nötbrunt, hvilket snart öfvergår till skiffergrått; den svarta färgen utvecklas i Sudan fullständigt inom ett år, men icke förrän vid tre års ålder i Egypten. Negerns ögon äro till en början blå och håret mera kastaniebrunt än svart samt endast i ändarne knollrigt. Australiensernas barn äro omedelbart efter födelsen gulbruna och blifva i en senare ålder mörka. Barnen af guaranys i Paraguay äro hvitgula, men erhålla inom få veckors förlopp sina föräldrars gulbruna färg. Liknande iakttagelser hafva blifvit gjorda i andra delar af Amerika.[4]

  1. Ecker, öfversättningen i Anthropological Review för Oktober 1868, sid. 351—356. Jemförelsen mellan skallarnes form hos mannen och qvinnan har med mycken omsorg blifvit utförd af Welcker.
  2. Ecker och Welcker, ibidem, sid. 352, 355; Vogt, Lectures on Man, engelska öfversättningen, sid. 81.
  3. Schaaffhausen, Anthropological Review, ibidem, sid. 429.
  4. Pruner-Bey, om negerbarn, citerad af Vogt, Lectures on Man, engelska öfversättningen, 1864, sid. 189. Se angående vidare uppgifter om negerbarn, efter Winterbottom’s och Camper’s uppgifter, Lawrence, Lectures on Physiology o. s. v., 1822, sid. 454. Se om guaranys’ barn Rengger, Säugethiere, o. s. v., sid. 3. Se äfvenledes Goduon, De l’Espèce, tomen II, 1859, sid. 253. Angående australienserna Waitz, Introduction to Anthropology, engelska öfversättningen, 1863, sid. 99.