Man känner, att de hafva lofvat sig åt en man och icke sällan sprungit bort med en gynnad älskare. Hos södra Afrikas degraderade bushmän “måste älskaren, då en flicka har vuxit upp till manbarhet, utan att hafva blifvit förlofvad, hvilket dock icke ofta händer, förskaffa sig hennes äfvensom hennes föräldrars samtycke“.[1] Hr Winwood Reade anstälde för min räkning forskningar angående negrerna i vestra Afrika, och han har meddelat mig, att “qvinnorna, åtminstone bland de intelligentare hedniska stammarne, icke hafva någon svårighet att erhålla de män, hvilka de kunna önska, ehuru det anses oqvinligt att uppmana en karl att gifta sig med dem. De äro fullkomligt i stånd att förälska sig och att hysa öm, passionerad och trogen tillgifvenhet.“
Vi se alltså, att hos vildar qvinnorna icke befinna sig i en så ytterligt låg ställning i afseende på giftermål, som man ofta har förmodat. De kunna locka de män, hvilka de föredraga, och någon gång antingen före eller efter giftermålet försmå dem, hvilka de icke tycka om. Ett föredragande å qvinnornas sida, hvilket alltjemt vore verksamt i en viss rigtning, borde slutligen inverka på stammens karakter, ty qvinnorna skulle i allmänhet efter sin måttstock på skönhet välja icke endast de vackrare karlarne, utan dem, som på samma gång vore bäst i stånd att försvara dem och sörja för deras uppehälle. Sådana väl begåfvade par borde i allmänhet uppföda ett större antal afkomlingar än de mindre väl utrustade. Samma resultat skulle tydligen på ett bättre uttryckt sätt uppstå, om urval egde rum på båda sidor, d. v. s. om de mera tilldragande och derjemte kraftigare karlarne föredroge och föredroges af de mera tilldragande qvinnorna. Dessa båda former för urvalet synas i sjelfva verket, antingen samtidigt eller icke, hafva förekommit hos menniskoslägtet under vår långvariga historias tidigare perioder.
Vi vilja nu något mera i detalj med afseende på könsurvalet betrakta några af de karakterer, hvilka skilja de olika menniskoracerna från hvarandra och från de lägre djuren, nämligen den mer eller mindre fullständiga frånvaron af hår på kroppen och
- ↑ Azara, Voyages o. s. v., tomen II, sid. 23. Dobrizhoffer, An Account of the Abipones, vol. II, 1822, sid. 207. Williams, citerad angående Fiji-öarnes invånare af Lubbock, Origin of Civilisation, 1870, sid. 79. Se om eldsländarne King och Fitz-Roy, Voyages of the Adventure and Beagle, vol. II, 1839, sid. 182. Om kalmuckerna citatet af M’Lennan, Primitive Marriage, 1865, sid. 32. Om malayerna Lubbock, ibidem, sid. 76. Hr J. Shooter, On the Kafirs of Natal, 1857, sid. 52—60. Om Bushmanstammens qvinnor Burchell, Travels in South Africa, vol. II, 1824, sid. 59.
