MIDLOTHIANS HJÄRTA
ÅTTONDE KAPITLET.
Ruben och Rakel, ömma båda två
som duvor, ville dock ej höra på
gud Amors yra bud; i lugn och frid
de klokt och tåligt bidade sin tid
och först sig gifte, när ej bitter nöd,
ej fattigdom dem längre det förbjöd.
Crabbe.
Medan änkan Butler och änklingen Deans kämpade med fattigdomen och den hårda och ofruktbara jorden på de ”delar och stycken” av Dumbiedikes mark, som det var deras lott att innehava, vart det efter hand tydligt, att Deans skulle komma att vinna segern och hans bundsförvant i striden att förlora den. Den förre var en man i sina bästa år — mrs Butler en kvinna, som nedstigit djupt i ålderdomens dal. Detta borde visserligen med tiden hava motvägts av den omständigheten, att Ruben Butler växte upp och kunde bistå farmodern i hennes mödor, medan Jeanie Deans såsom flicka endast kunde anses öka sin fars tunga. Men kloke David Deans förstod sig bättre på saken och uppfostrade den unga morsgrisen, som han kallade henne, så, att hon, ända från den stund, hon kunde gå för sig själv, dagligen användes till något göromål, som var avpassat efter hennes ålder och krafter, vilket, i förening med faderns dagliga lärdomar och föraningar, gav barnets sinne en fast, allvarsam och tänkande riktning. En ovanligt stark och frisk natur, som var fri från all nervsvaghet och andra bräckligheter, vilka, på samma gång de angripa kroppen i dess ädlare förrättningar, så ofta inverka på sinnet, bidrog högeligen att grundlägga den fasthet, öppenhjärtighet och beslutsamhet, som utgjorde huvuddragen i hennes karaktär.
Ruben däremot hade en svag kroppskonstitution, och om han också ej egentligen var rädd, kunde han likväl
