Sida:Midlothians hjärta 1926.djvu/169

Den här sidan har korrekturlästs

MIDLOTHIANS HJÄRTA

på orten plägar benämnas. Där funno de den stackars gubben halvt vansinnig av sorg och vrede i anledning av Saddletrees förslag; kinderna glödde, handen var knuten och rösten mera högljudd än vanligt, medan tåren i hans öga och den stundom skälvande stämman utvisade, att han, oaktat all ansträngning, ej var i stånd att frigöra sig från medvetandet av sin olycka. Butler, som fruktade för följderna av en sådan sinnesrörelse på en ålderstigen mans svaga kropp, vågade uppmana honom att hava tålamod.

— Jag är tålig, svarade den gamle mannen strängt, tåligare än någon, som har känsla för en ömklig tids bedrövliga avfall, till den grad tålig, att jag varken behöver sekterister eller söner eller sonsöner till sekterister för att lära mina grå hår, hur jag skall bära mitt kors.

—— Men, sir, fortfor Butler, utan att bliva stött över detta sidohugg mot sin farfars trosövertygelse, vi måste begagna mänskliga medel. När ni tillkallar en läkare, förmodar jag, att ni ej frågar honom om hans religiösa grundsatser?

— Gör jag inte det? Jo, helt säkert, svarade David, och kunde han inte övertyga mig om, att han hade en riktig åsikt om våra dagars avfall till höger och vänster, så skulle min fars son ej låta en droppe av hans medikamenter glida ned i sin strupe.

Det är en vansklig sak att förlita sig på att kunna bevisa något genom en liknelse. Butler hade gjort det och misslyckats, men liksom en tapper soldat, vars musköt klickat, stod han fast och anföll med bajonetten. — Detta är en alltför sträng tolkning av ens plikt, sir. Solen skiner och regnet faller såväl på den rättfärdige som den orättfärdige, och de äro ställda sida vid sida här i livet under förhållanden, som ofta gör umgänget dem emellan oundvikligt, på det de onda må hava ett tillfälle att omvändas av de goda, och kanske också på det den rättfärdige, bland många andra prövningar, även måtte vara blottställd för den, att understundom umgås med den ogudaktige.


157