WALTER SCOTT
dagar. Då fanns det en riktig och ärlig kyrkoförsamling, som gick hand i hand med de verkligt ädla skotska baronerna och magistraten i denna och andra städer, adelsmän, borgare och folk av alla klasser, seende med ett öga, hörande med ett öra och uppbärande arken med sina förenade krafter, och då kunde man få se folk lämna ifrån sig sina pengar för statens behov, som om det varit det värdelösaste skräp. Min far var själv tillstädes som åsyna vittne, när penningpåsarna genom borgmästaren Dicks fönster nedhissades i de åkdon, vilka förde dem till hären vid Dunse Law, och om ni inte tror hans vittnesbörd så finns fönstret ännu kvar i Luckenbooths — om jag inte misstar mig, är det där klädesboden nu är — vid järnstången — fem hus ovanför Gossfords Close. — Men nu mer finns det ingen sådan ande bland oss; vi tänka mer på den sämsta mjölkkon i vår ladugård, än på den välsignelse, som förbundsens ängel gav patriarken ävensom Peniel och Mahanaim, eller på förpliktelsen av våra nationella löften, och vi skulle förr ge ut ett pund skotskt att köpa en salva för att rensa våra sängar från de engelska vägglössen, som de kalla dem, än vi ville ge ut en plåt för att befria landet från de svärmar av arminianska kålmaskar, socinianska myror och deistiska gräshoppor, som uppstigit ur den bottenlösa avgrunden för att plåga detta hårdnackade, baksluga och likgiltiga släkte.
Det gick David Deans vid detta tillfälle, som det gått många andra vana talare: då han en gång kommit in på sitt favoritämne, hänfördes han av sin entusiasm och glömde sina egna sorger, medan hans starkt uppövade minne i fullt mått försåg honom med alla de retoriska liknelser och bilder, som äro egendomliga för hans sekt.
Mr Middleburgh åtnöjde sig med att svara: — Allt det där torde vara mycket sant, min vän, men, såsom ni just nyss sade, jag kan för närvarande ingenting säga därom, varken till eller ifrån. — Ni har två döttrar, är det inte så, mr Deans?
Den gamle mannen ryckte till, liksom en, vars öppna svidande sår plötsligt vidrörts av någon, men han lugnade
240
