MIDLOTHIANS HJÄRTA
honom, som om hon, såsom kvinna och syster knappt vore berättigad att hysa några betänkligheter vid detta tillfälle, då han, en man som var övad i denna vittnesbärande tids vittnesbörd, på visst sätt hade uppmanat henne att följa, vad som bort varit hennes egna känslors naturliga ingivelser. Men han vidblev sin föresats, till dess hans blickar ånyo ofrivilligt föllo på den lilla tältsängen och för honom återkallade bilden av hans ålderdoms barn, då hon satt på den, blek, tärd och förkrossad. Då denna bild föresvävade honom, trängde sig nya skäl till försvar för det handlingssätt, som sannolikt skulle rädda hans barns liv, på hans sinne och uttalades ofrivilligt av hans tunga, men ack, den ton, vari han talade, var ej mer så tvärsäker som förr!
— Dotter, sade han, jag sade ej, att din stig var fri från stapplande — och otvivelaktigt torde denna handling i mångas tanke vara en överträdelse, då den, som olagligt och mot sitt samvete bär vittnesbörd, på sätt och vis bär falskt vittnesbörd mot sin nästa. Men om man försyndar sig genom eftergivenhet så ligger detta ej så mycket i själva eftergivandet, som i den eftergivandes sinnelag och samvete, och därför, ehuru jag ej sparat mitt vittnesbörd vid offentliga avfall, har jag ej ansett mig berättigad att skilja mig från umgänget med dem, som ansett sig oförhindrade av sitt samvete att höra de präster, vilka hyllat den olycksaliga fördragsamheten, enär de ju kunde inhämta något gott av dem, fastän jag ej kunnat det.
Då David hunnit så långt, förebrådde honom hans samvete, att han möjligen medelbart undergrävde renheten av sin dotters tro och jämnade vägen för hennes avfall från dess strängare grundsatser. Han hejdade sig därför plötsligt och fortfor med förändrad ton: — Jeanie, jag märker att vår låga kärlek till våra anhöriga — låg kallar jag den med avseende därpå, att den så ofta hindrar oss att göra vår Faders vilja — alltför envist fastlåder vid mig i denna bedrövelsens prövostund, för att tillåta mig att tydligt se min egen plikt eller leda dig till din. Jag
