WALTER SCOTT
I detta kristligt undergivna sinnelag fortsatte hon sin vandring, till dess hon var bortom detta ställe för vemodiga hågkomster och ej långt från den by, där Butler bodde, en by med en gammaldags kyrka med klockstapel, som sköt upp över en skogsdunge, belägen på en höjd söder om Edinburgh. På kort avstånd därifrån låg ett klumpigt fyrkantigt torn, vilket tillhörde lairden av Libberton, vars förfäder i forna tider, efter den tyska rövaradelns sed, ofta skola hava oroat staden Edinburgh genom att uppsnappa de foror, som söder ifrån anlände till staden.
Denna by med dess torn och dess kyrka låg ej alldeles i Jeanies väg till England, men den låg ej heller så långt avsides därifrån, och Butler bodde i byn. Hon hade beslutat att besöka honom i begynnelsen av sin resa, emedan hon ansåg honom såsom den lämpligaste att skriva till hennes far och meddela denne hennes beslut och förhoppningar. Det låg sannolikt även något annat skäl dolt i hennes kärleksfulla bröst. Hon önskade att ännu en gång se föremålet för en så tidig och uppriktig tillgivenhet, innan hon anträdde den pilgrimsfärd, vars faror hon ej dolde för sig själv, ehuru hon ej lät dem till den grad tynga på sitt sinne, att de förminskade styrkan och kraften av hennes beslut. Om ett ungt fruntimmer av någon högre samhällsklass gör ett besök hos sin fästman, anses detta såsom djärvt och opassande. Men Jeanie med sina okonstlade lantliga vanor kände ej till dessa anständighetsregler, och det kunde aldrig falla henne in att finna något opassande i, att hon, innan hon begav sig åstad på en lång resa, gick att taga avsked av en ungdomsvän.
Hennes besök föranleddes dessutom ytterligare av något annat, som allt djupare nedtryckte hennes sinne, ju närmare hon kom byn. Hon hade oroligt sett sig om efter Butler i domsalen och bestämt väntat, att han under någon del av denna händelserika dag skulle infinna sig i domsalen, om ej för hennes skull, så åtminstone för att giva hennes gamle far, sin vän och sin ungdomsbeskyddare allt det bistånd och all den tröst han förmådde. Hon visste
338
