WALTER SCOTT
ning, ehuru ej utan bävan, ty oavsett den ovanliga, från det avsöndrade liv hon dittills fört så avvikande belägenhet vari hon nu befann sig, anade hon även, att den lyckliga fortsättningen av hennes resa berodde på det intryck hon komme att göra på mr Staunton.
Visserligen var det svårt att förstå, under vad förevändning en person, som reste i sina egna angelägenheter och på sin egen bekostnad, kunde varda uppehållen på sin väg, men det övervåld, varför hon redan varit blottställd, bevisade tillräckligt, att det fanns personer i närheten, som hade både lust och djärvhet nog att med våld hindra henne att fortsätta sin resa, och hon insåg nödvändigheten av att försäkra sig om något beskydd, åtminstone tills hon hunnit så långt, att de ej mera kunde komma åt henne. Medan dessa tankar, snabbare än bläck och penna kunna skildra, flögo genom hennes själ, befann Jeanie sig i ett vackert bibliotek och inför kyrkoherden i Willingham. De väl försedda hyllor och skåp, som omgåvo det stora vackra rummet, innehöllo flera böcker än Jeanie trott finnas i hela världen — hon, som varit van att anse de två, tre fot långa hyllor, som innehöllo hennes fars bokskatt, vilken han ibland skrytsamt brukade kalla musten och märgen av den nya teologien, såsom en ovanligt stor boksamling. Ett planetarium, glober, ett teleskop och några andra vetenskapliga instrument väckte hos Jeanie en häpen beundran, som ej var fri från fruktan, ty i sin okunnighet ansåg hon dem snarare ämnade till något magiskt bruk än till något annat ändamål. Ett par uppstoppade djur — ty mr Staunton var en varm beundrare av naturalhistorien — ökade rummets vördnadsbjudande karaktär.
Mr Staunton tilltalade henne med stor mildhet. Han yttrade, att ehuru hennes uppträdande i kyrkan varit ovanligt och ägt rum i ett besynnerligt och, han måste säga det, föga hedrande sällskap och på det hela varit ägnat att störa församlingens andakt, han likväl först önskade höra, vad hon hade att anföra till sitt försvar, innan han vidtoge något steg, som hans plikt kunde ålägga honom.
410
