MIDLOTHIANS HJÄRTA
klädda vandrerskan, vars dräkt burit spår av den våldsamma behandling hon varit utsatt för. Uppmuntrad av denna gynnsamma förändring i hennes utseende, beslöt mrs Dalton att bjuda Jeanie att äta middag tillsammans med sig, varvid hon fick en ännu fördelaktigare tanke om henne genom hennes anständiga uppförande under måltiden.
— Du kan läsa denna bok, inte sant, mitt barn? sade den gamla frun, då deras mål var slutat, i det hon lade sin hand på en stor bibel.
— Jag hoppas det, sade Jeanie, förvånad över frågan. Min far skulle ha umburit mycket, förrän han skulle låtit mig sakna den lärdomen.
— Det talar så mycket bättre för honom, min flicka. Det finns folk här, som äro i goda omständigheter och ej skulle vilja umbära sin andel i en plumpudding, om de också genom tre timmars fasta skulle kunna åstadkomma, att alla deras stackars barn läste bibeln från pärm till pärm. Tag därför boken du, ty mina ögon äro litet klena, och läs vad du tycker — det är den enda bok, vari man aldrig finner något orätt.
Jeanie var först frestad att slå upp liknelsen om den barmhärtige samariten, men hennes samvete förebrådde henne, att hon var på väg att bruka den heliga skrift, ej för sin egen uppbyggelse, utan för att inverka på andras sinnen till avhjälpande av sina världsliga bekymmer, och ledd av denna samvetsgranna pliktkänsla, valde hon ett kapitel ur profeten Esaias och läste det oaktat sin nordiska brytning med en andakt, som högeligen uppbyggde mrs Dalton.
— Å, sade hon, om alla skotskor vore sådana som du! — Men jag tror det varit vår otur att få bara dålighet ur ditt land — den ena värre än den andra. Om du känner någon hygglig flicka, som är lik dig, vilken önskar tjänst och kunde lämna gott vitsord om sig, och inte vill springa på lekstugor och marknader och har strumpor och skor hela dagen om, så kunde det nog hända, att hon kunde få plats i prästgården. Har du inte någon kusin eller
