WALTER SCOTT
springa med budskickningar mellan er unge herre och flickor, som händelsevis vistas här i huset.
— Å, vad det beträffar, mrs Dalton, så har jag blivit antagen för att uträtta ärenden, utan att göra några frågor om dem, och det tillhör ej sådana som jag att vägra lyda unge herrns befallningar, om han också skulle råka vara litet ostadig av sig. Om avsikten varit dåligt så har åtminstone hittills intet ont skett.
— Jag råder er likväl, Thomas Ditton, att taga er till vara, sade mrs Dalton, ty kommer jag en gång till på er med något sådant, så skall hans högvördighet göra kort process med er och köra er på porten, det lovar jag er!
Thomas avlägsnade sig flat och slagen. Återstoden av aftonen förflöt, utan att något anmärkningsvärt tilldrog sig.
Efter föregående dagens faror och mödor njöt Jeanie med tacksam tillfredsställelse behaget av en god säng och en lugn sömn, och hon var så uttröttad, att hon sov ända till klockan sex, då hon väcktes av mrs Dalton med den underrättelsen, att hennes häst och ledsagare väntade på henne. Hon steg skyndsamt upp och var strax resfärdig, sedan hon förrättat sin morgonandakt. Hushållerskans moderliga omsorg hade föranstaltat om en tidig frukost, och sedan hon intagit denna förfriskning, satte hon sig upp på en sadelputa, bakom en duktig Lincolnshirebonde, som var beväpnad med ett par pistoler för att skydda henne mot varje möjligen tillärnad våldsamhet.
De redo i smått trav under tystnad en mil eller två framåt en biväg, som mellan häckar och gärdesgårdar förde dem på stora landsvägen ett stycke bortom Grantham, tills hennes följeslagare slutligen frågade henne, om hon inte hette Jane eller Jeanie Deans, vilken fråga hon med någon förundran bejakade. — Då är det här till er, sade karlen, i det han över vänstra axeln räckte henne ett brev. Det är från unge herrn, efter vad jag tror, och var och en kring Willingham gör honom gärna till viljes, antingen av fruktan eller kärlek, ty han kommer att bli husbonde till slut, de må säga vad de vilja.
440
