Sida:Midlothians hjärta 1926.djvu/557

Den här sidan har korrekturlästs

MIDLOTHIANS HJÄRTA

med själva kaldéerna,[1] ifrån vilka han övergick till John Knox, ifrån John Knox till sekteristerna under Jakob den sjättes tid — Bruce, Black, Blair, Livingstone — från dem till den korta och slutligen segerkrönta tidrymden av den presbyterianska kyrkans glans, tills den slutligen överändakastades av de engelska independenterna. Därefter följde biskopsdömets bedrövliga tider med dess många skuggsidor, tills han kom till konung Jakob den andres regering, varunder han själv, i sin egen tanke, ej var någon obetydlig handlande person. Därefter dömdes Butler att åhöra den omständligaste skildring av, vad han hört så många gånger förut — nämligen David Deans fångenskap i järnburen i Tolbooth samt orsaken därtill.

Vi skulle vara mycket orättvisa mot vår vän David Deans, om vi, för att begagna hans eget uttryck, skulle ”förbigå” en berättelse, som han ansåg så väsentlig för sitt rykte. En försupen ryttare vid den kungliga livvakten, en viss Francis Gordon, hade förföljt fem eller sex kringsmygande whigs, bland vilka var vår vän David, och sedan han tvungit dem att stanna och just stod i begrepp att inlåta sig i handgemäng med dem, framtog en av dem en fickpistol och nedsköt honom. David plägade skaka på huvudet med ett eget leende, då någon frågade honom, om han varit ett redskap att befria jorden från denne ogudaktige förföljare, och det var verkligen även oavgjort, huruvida han eller hans vän, krämaren Patrik Walker, vars arbeten han så gärna anförde, kunde tillägna sig förtjänsten av denna handling. Ingendera av dem var angelägen om att bestämt göra anspråk på förtjänsten att hava bragt livvakten mr Francis Gordon till evig tystnad, emedan han hade några vilda kusiner i trakten av Edinburgh, som ännu torde varit böjda för hämnd. Men ingendera hade likväl lust att förneka eller åt den andre överlämna förtjänsten av detta kraftiga försvar av deras religionsövning. David sade, att om han avskjutit en pistol då, så var det vad han aldrig gjort varken förr eller senare. Och vad mr Patrik Walker beträffade, så har

  1. Skotska munkar.
35. — Scott, Midlothians hjärta.545